Om mig

Mitt foto
Jag målar, tecknar, skulpterar i olika material, skriver, "regisserar filmer" och mycket mera.

tisdag 16 juli 2013

Koraller, snäckor och sand.








Kamratposten vs. Julia

Jag tycker att det är förvånansvärt att tidningar som riktar sig till barn i åldrarna 9-14 år är så oerhört könsstereotypa. För att begränsa mig till ett mindre område har jag valt att inte titta på serietidningar utan bara på vecko- och månadstidningar.                                                                                
Jag gjorde upptäckten att det inte finns en enda tidning av den typen som riktar sig till unga killar. Tidningen Kamratposten riktar sig till både tjejer och killar, men det är den enda som jag kan hitta som gör det. Tidningar riktade till unga tjejer finns det hur många som helst av. Jag valde att titta närmre på tidningarna Julias och Kamratpostens hemsidor. 
På Julias hemsida fick jag leta ganska länge bland alla kändisbilder, artiklar om mode, skönhet, killar och smink, tills jag hittade en artikel som heter ”visste du detta om homosexualitet?”. En torftig text med korta fakta om vad ordet härstammar ifrån och vad uttrycket ”komma ut ur garderoben” betyder. Däremot är det ett kommentarsfält där läsarna själva får kommentera som blir mycket mer levande i diskussionen. Vissa skriver att de är stolta över syskon som är homosexuella, vissa säger att de är rädda att bli retade i skolan, en del säger att de är hetero. Så många erfarenheter och tankar som tidningen skulle kunna fånga upp och skriva en intressant artikel av! Jag håller med signaturen ”Awweeii” som kommenterar: ”Men ofta nån inte vet vad homosexuell är!?” Den som skrivit artikeln har inte så höga tankar om läsarna. Artikeln om homosexualitet förstärker vad som anses normalt /onormalt när resten av tidningen är synnerligen heteronormativ. Även om det står att man ska få bli kär i vem som helst, är det långt ifrån det som signaleras. 
På Kamratpostens hemsida kpwebben hittar jag också en artikel om homosexualitet. Men den är skriven på ett helt annat sätt och med en tilltro till kompetenta men unga läsare. Artikeln heter ”När hemligheten är avslöjad”. Den följer upp en artikel om en tonåring som två år tidigare inte vågat berätta om att hon både blir kär i killar och tjejer, men som vågar nu. 
Rädda barnen har gett ut rapporten Varför måste man inte komma ut som hetero? Där står det att det finns tvingande normer om hur man förväntas vara som kille eller tjej, vem det är normalt att bli kär i. När vuxna som jobbar med barn återger dessa normer, kränks barns och ungas rättigheter. Vuxna som jobbar med barn måste se till att barnkonventionen följs och att de som inte passar in i heteronormen inte kränks. Heteronormen behöver ifrågasättas.(sid 20-21 Rädda barnen)
Jag tycker att tidningen Julia gör väldigt lite för att ifrågasätta heteronormen och väldigt mycket för att vidmakthålla den. Det är mycket fokus på killar, och att man som tjej bör vara intresserad av killar. Jag kan inte förstå syftet med att hetsa barn till den här typen av heteronorm. Det finns många test för barnen för att få reda på saker som: Vilken kändiskille passar du bäst ihop med? Är du dig själv tillsammans med killar?                                           
En av artiklarna jag reagerar mest på är Gillar han dig? Med underrubriken: 5 tecken på att han gillar dig. Det känns som en barnversion av stereotyperna i ”Män är från Mars, kvinnor från Venus”. Här får man lära sig att bär han din gymnastikpåse och ogillar att du har killkompisar så är han kär i dig, och att det tjejer pratar om är oviktigt och ytligt tisseltassel. Att få hjälp som tjej att bära gymnastikpåsen känns för mig mossigt och gammaldags. 
Jag gillar inte synen på att tjejen vill bli uppassad, och att det skulle vara romantiskt och manligt att hjälpa den svaga tjejen att bära. Det är mycket betoning på olikheten mellan könen, ett upprätthållande av stereotypa könsroller. 
En punkt i artikeln var: ”Han lyssnar på dig. Killar snackar vanligtvis inte om känslor i onödan, och de orkar i alla fall inte höra på allt tjejsnack och tisseltassel. Om han lyssnar på dig och det du har att säga, kan du vara säker på att han är intresserad.” Vilket jag tolkar som att tjejen egentligen är ointressant som person och kompis för killen. Det hon säger blir bara intressant om han vill bli ihop med henne. Det är en sådan konstig människosyn tycker jag. Det är nästintill nidbilder av könsrollerna som målas upp här, som förhoppningsvis inte alls stämmer med verkligheten men som i värsta fall blir sanning om det upprepas för många gånger. 
På kpwebben hittar jag ett motsvarande test. ”Vilken flörtare är du?” Testet är skrivet med en rejäl dos humor och glimten i ögat. Istället för att skriva hon/han står det jättesöt person, urgullig person i din ålder, supersöt målvakt, spanat på en och snyggo. Det är alltså inte könet som är i fokus. Det ger en väldig frihet i att faktiskt få känna hur man vill. Dessutom blev jag positivt överraskad av illustrationen till testet. För det ser ut att vara två killar. Men det är fritt för tolkning, två barn rätt och slätt.
Det är anmärkningsvärt hur mycket som handlar om smink, mode och skönhet i tidningen Julia, trots att den riktar sig till unga barn från 9 till 14 år. Rubriker som ”5 tillfällen när lagom är bäst, när det gäller smink alltså!”, ”Vilket är ditt favoritsmink”, 15 julmodefavoriter”, ”Vinterfavoriter i sminkväskan”, ”5 saker du bör ha i en sminkväska”, ”Har du första skoldagenoutfit planerad?” Till och med hemma med familjen på julafton ska man alltså vara stylad? Dessutom är det hela tiden ett utslätat lagom som förespråkas.          
Jag sökte på ord som skönhet, smink och mode på kpwebben för att se om jag kunde hitta något motsvarande. Det som dök upp var en artikel som hette ”Knasigaste scenkläderna”. I artikeln står det om bl a. Lordi, Lady Gaga och David Bowie, stilar som sticker ut. Så långt ifrån Julias artikel ”Fem tillfällen när lagom är bäst.” Tänk om det skulle finnas en tidning som Kamratposten för vuxna! Vad glad jag skulle bli då. Det hade verkligen behövts.

Källförteckning:


"Varför måste man inte komma ut som hetero" - normer kring sexualitet och kön hos barn och unga. Rapport från Rädda Barnen, 2009. Finns att ladda ned från www.rb.se under publikationer. http://resourcecentre.savethechildren.se/content/library/documents/varf%C3%B6r-m%C3%A5ste-man-inte-komma-ut-som-hetero-normer-kring-sexualitet-och-k%C3%B6n-


söndag 25 november 2012

Ensam

Ensam. Oljemålning med samma namn som en av Noice låtar.

     "Att ta ha nån att hålla i hand 
Det kan man behöva ibland 
Jag står där ensam kvar 
För jag har ingenstans att va"
                                   
                                           Noice